27 januari 2014

Möte och media

Jag går vidare med en del "highlights" i den vindkraftsprocess som pågått här.

Kommunen hade detaljplanen för vindkraftsområdet utställd den 1-22 december 2003. Detta kände man sig på grund av opinionen tvingad att förlänga två gånger. Utställningstiden förlängdes från den 22 dec 2003 till den 12 feb 2004 och slutligen till den 26 feb 2004. Påtryckningar fanns bland befolkningen att hålla ett informationsmöte om vindkraftsfrågan. Kommunens vindkraftpolicy ställer fler frågor än svar.

Den 20 februari 2004 hölls ett möte i samlingslokalen Oasen dära Vall´n. Jag fick berättat för mig hur det gick till av flera som varit närvarande. Själv befann jag mig miltals därifrån.

Från branschföreningen Svensk Vindenergi poppade vd:n Gunnar Fredriksson upp som icke insatt i projektet men med god lobbyism. I övrigt projektörer och en fristående akustiker.

En sak som togs med en klackspark av vindkraftsföretaget på Oasen-mötet var då en åhörare konstaterade att de 40 kraftverken var placerade på fel berg på det översiktliga fotomontaget från Rödviken, Nordmaling. Samtliga kraftverk hade placerats på Storrisberget, 10 km för långt norrut. Att placera de 40 kraftverken fel kändes för de vars hembygd "drabbas" av projektet som mycket oprofessionellt, en projektör som inte var att lita på. Ett sådant här möte hade inte gått att genomföra på detta vis i huvudstaden.
http://lagring.files.wordpress.com/2013/12/vindkraftsmc3b6te-oasen-2004.jpg
Klicka för större bild.

Efter detta möte fick jag för första gången höra om den metod som La Famiglia har för att skrämma människor i byn till tystnad. Det gäller unga så väl som äldre. Jag fick ett sms (textmeddelande) av Anna, då 26, där hon kort berättade att R, född -32, hade ringt, vilka frågor han ställt och att samtalet varit mycket obehagligt. Hon avslutade med att skriva "Om han ringer, bit ifrån!"

Genom att skrämma människor i byn, sina grannar, skapar La Famiglia handlingsfrihet till egen absoluta fördel. Det är elakt och inget att ta efter om man söker samarbete och önskar att var människa ska få komma till tals, få säga sin åsikt och i samförstånd komma fram till en kompromiss i frågor som rör samtliga boende och hemmansägare i byn.  Det vill säga demokrati. La Famiglias beteende är inget mindre än diktatoriskt.

Det var också någon gång i den vevan som jag fick höra om ett hur en person hade slutat hälsa på sin kusin. Båda var då ledamöter i byastyrelsen, sekreteraren var för vindkraftsprojektet då han fick ekonomiska fördelar av det hela, kassören var emot med tanke på påverkan på byn. Den som drevs av ekonomiska intressen var den som bröt kontakten och den andre blev med tiden mobbad ut ur styrelsen. Jag skulle vilja påstå att han är byns modigaste och självständigaste man.

Mer att läsa: När vänner blir ovänner.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

2 kommentarer:

  1. Vindkraftsbyggena blåser upp stormar på många platser. De gör ofta vänner till fiender. (Kanske även tvärtom ibland.) Starka känslor kommer i dagen. Ungefär som vid de nya gruvetableringarna i inlandet. I värsta fall förstörs samhällen både relations- och miljömässigt.
    Förresten, hur bra och effektiva är de där vindsnurrorna - egentligen? Hörde/läste häromdagen att när utetemperaturen längst upp i norr sjönk till 30-40 kalla grader och elen behövdes som mest, då stod snurrorna helt stilla. Inte en endaste watt bidrog de med. Värt att begrunda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan tycka om vindkraft. Eller inte.
      Forskare vid kungliga vetenskapsakademien något jag tycker är intressant angående överproduktion av el: http://contentviewer.adobe.com/s/Dagens%20Nyheter/c5635ed187d64e05adba19aeab377168/20140119/DND-20140119-64-EKO-1752243.html

      För min egen del har projektet visat mig på en enorm strukturell orättvisa i min lilla by SOM OFÖRMINSKAT FORTSÄTTER.

      Radera

Tyck till om du vill...