26 mars 2012

Som godis

I byggvaruhandeln för specialändamål - för byggnadsvården - hittar man mycket roligt och vackert.
Tre storlekar av nytillverkade förnicklade knoppar ligger och blänker i korgar. I Stockholm. Funkisknopp "Ribersborg" kallas dessa här i byggnadsvårdsbutiken. Då ikea sålde mellanstorleken hette de något annat, priset var likaledes ett annat.  Sådana här köpte jag till köket i min funkislägenhet på Södermalm en gång i tiden då där byggnadsvårdades. Jag var tidigt ute med den här funkis-byggnadsvården och såg även till att de mörka Pello-strömbrytarna samt den gamla vackra elmätaren fick vara kvar då även installationer skulle bytas. Det gällde att vara viljestark och känna till regler för att få igenom detta. Då. För att inte tala om då jag hade åsikter om ledningsdragning och läggning av linoleummattan :-) Men det fanns även hantverkare som tyckte det var bra att jag gjorde ett tydligt medvetet val - t.ex. snickaren som skulle sätt upp nytt brevinkast på ytterdörren var oerhört glad att själv slippa välja. På den tiden fanns inga byggnadsvårdsbutiker i landet men produkter från 30-40-50-talet fanns ändå i handeln. Det gällde bara att ta sig tid att leta och bläddra i kataloger.

Ytterdörrarna var intakta från 30-talet och även den första namnskylten i funkisstil satt på dörren men med ett annat namn än mitt. Jag skruvade loss de små spårskruvarna, tog med skylten till Axwalls Gravyr AB på Dottninggatan 88 och fick mitt namn graverat i samma typsnitt som originalet men på baksidan. Sen satte jag upp dörrskylten igen. Fint! Det är detaljerna som gör det.

Jätteroligt att så många numera fått upp ögonen för vikten av bevarade detaljer. Funkisknopparna fick följa med då jag flyttade. Äkta vara, bra kvalitet, nästan tidlös formgivning.

Kan berätta att många byggvaror som säljs inom byggnadsvårds-branschen, kanske särskilt 1900-talets varor, tillverkas för byggbranschen som helhet och säljs där till ett helt annat pris än vad byggnadsvårdsbutikerna gör. Att anlita en kompetent arkitekt som har överblick och kanaler till detta, kan löna sig.

Jag ifrågasätter alltså byggnadsvårdsbutikernas prissättning. Deras sortiment är avsett för kulturbärare, inte för den vanliga människan som behöver komplettera sina beslag. Jag tycker faktiskt det är synd att utvecklingen gått åt detta håll, byggnadsvården blir särskiljande, kulturelitistisk om ni fattar vad jag menar...
Tillhör byggnadsvårdare kultureliten?
.
.
Kanske haräven andra bloggare åsikter om , , , , , , , ,

2 kommentarer:

  1. Härlig läsning, jag kan bara instämma i dina synpunkter och jag har också konstaterat att de nog gör sig en björntjänst att prissätta på detta vis. Om man letar lite så kan man hitta en hel del grejer för renovering av äldre hus utan att köpa via Gysinge, Nacka byggnadsvård etc. Jag förstår dock folk som åker dit, där har man ju ett samlat grepp på frågorna och man kan se exempel på hur man ska göra, vad man ska använda etc. Med lite erfarenhet så vet man att vad man ska leta efter och var man ska hitta det till billigare priser. T.ex. köpte jag krita för limfärgstillverkning på järn/färgaffärer i stan. En 25 kgs säck var billigare är 5 kg hos Gysinge...

    Nä man skulle ha en firma själv, då kan man nog hitta underleverantörer soå att man kan få bättre priser! Iofs är prisproblematiken likadan i VVS och El-branchen, köpte grejer genom em med firma och fick upp till 90% rabatt på vissa grejer...

    SvaraRadera
  2. Ja fördelen för den enskilde byggnadsvårdaren är att delarna finns samlat för påseende på ett ställe. Det får man betala för. Tålamod och egen research är bra att ha och göra för att hålal enre kostnaderna och kanske kunna genomföra ett projekt.

    Byggentreprenörer får rabatt i byggvaruhandeln men om de får det i byggnadsvårdsbutiker känner jag inte till.

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...