Tornsvalor trivs här

Det är underbart att ha tornseglare, eller tornsvalor, glatt svirrande utanför  bostadshuset. De bor under tegelpannorna här på morfars hus. Det tycker jag om så klart! Att stå inne vid ett fönster och se en tornseglare komma svischande in under takfoten är ganska läckert.

Att tornseglarna trivs här beror dels på att under tegelpannor finns lämpliga boplatser högt ovan mark samt att vi här på huset inte har några hängrännor så de fotlösa fåglarna kan flyga rätt in. Hängrännor förhindrar tornseglare att bygga bo under tegeltaken.

Ladusvalor i ladugårdsporten och tornseglare på bostadshuset. Kan det bli somrigare?

 

Bilden på tornseglarungen kommer härifrån.

Tegeltak utan hängrännor kommer härifrån.

Att inte ha hängrännor och stuprör kommer jag att fortsätta med. Det är rent, elegant, gammeldags, funktionellt. Precis som på morfars tid. Regnet droppar från takteglen ner mot marken som är gräsbevuxen ända intill den relativt höga stenfoten. Det blir inget vattenstänk upp mot fasaden på grund av gräsytan. Bra va! I mitt yrkesliv har jag sett uråldriga byggnader som försetts med takavvattning som koncentreras till knutarna och då fått problem när vattnet underminerat hörnstenarna eller grunden. Men det gäller att ha ordentligt taksprång som de traditionella trähuset alltid har, för att få ut vattnet från fasaden.

Så med traditionell arkitektur och gamla byggnadsmaterial slås här två flugor i en smäll: Tegeltak utan hängrännor ger möjligt boende till tornseglare. Snacka om naturvänligt byggande!
.
.