18 februari 2016

Hotellet då och nu

Här syns Vallens stolthet på ett vykort från 1957. Men redan 1951 stod hotellet färdigt. Byggmaterialen är gedigna - rött murtegel, lertegel på taket, kalksten, granit, rostfritt, ek och glas.

https://lh3.googleusercontent.com/-IbkLxVi9RAA/Vm_93M88NCI/AAAAAAAAM80/XZjKUq4HCRg/s1024-Ic42/Hotellet%25252C%252520Nordmaling%2525201957.jpg
Klicka för rejält större bild.
Fyra olika neonskyltar pryder den röda tegelfasaden:
HOTELL
Blommor
Lodins
Skor
Till höger syns rondellen med Kungsstenen i dess mitt. Här låg man helt klart i framkant med en rondell redan då!

Ni ser att hotellets fasadhörn till höger vid gatukorsningen är öppet på bottenvåningen, det hålls upp av en granitkolonn. Där fanns entrén till  skoaffären. De kommersiella fastigheterna i sekelskiftets Nordmaling präglas av träbyggnader med avskurna hörn där ingång till affärslokalen låg. Detta har arkitekten tagit till vara på och omtolkat i 1950-talets anda. Snyggt! Tjusigt!

https://lh3.googleusercontent.com/-R5bRcaYklVg/Vm_94lqkBKI/AAAAAAAAM88/hALNgJvnAX4/s866-Ic42/fd%252520hoteller%252520N-ling%252520sent%25252090-tal.jpg
Klicka för större bild.
Foto från ungefär 1999. Ni ser att alla 50-talets neonskyltar förutom Blommor var borta då bilden togs. Nu är även den skylten väck. Åhléns hade fortfarande sitt varuhus här men det lades ner strax efter att fotot togs. Orten ansågs för liten då Åhléns "renodla" sin verksamhet. 1978 upphörde hotellverksamheten. I samband med ombyggnaden till lägenheter byttes fönstren till väldigt klumpiga "likadana som de tidigare". På våningen en trappa upp är ljusinsläppet förminskat. Kan tänka mig att argumentet var energibesparing - tja, mycket fult sker med det argumentet. Troligt är väl även att innertaken sänkts. Många nya takkupor behövdes för att få till stånd en inredd vindsvåning som ni ser. Det har jag lättare för än fönsterbytena. De bytta entrépartierna på bottenvåningen är även de svårsmälta för en sådan som mig, en sådan som ser detaljer och uppskattar "det sköna". På kommunens hemsida kan man läsa följande:
"Tänker du bygga nytt hus? Har du planer på att bygga en carport eller gräva ut källaren? Funderar du på att måla om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på ditt hus så att det väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär? Ska du sätta upp skyltar eller ljusanordningar? Då ska du ansöka om lov."
Det hade varit intressant att följa den diskussion alldeles eventuellt uppstod i samband med fönsterbytet och ändringen av entréerna! Vad tyckte den tekniske chefen som handhar bygglovsfrågorna? Här finns ingen bygglovsarkitekt, ingen med arkitektutbildning som skyddar de arkitektoniska värdena.

Reglerna är inte för att inskränka på den personliga friheten utan för att skapa vackrare och säkrare samhällen, för att värna invånarna och det allmännas intressen. I städer hålls detta efter på ett helt annat sätt än här. I Stockholm finns Skönhetsrådet som rådgivare i stadsbyggnadsfrågor (googla om du vill veta mer).
Foto från 2016.
Och ser man på - det avfasade hörnet till höger finns fortfarande kvar :-) Oh, la la...
 
 
Arkitekten har tagit till vara på N-lings kännetecken i "stadsbilden". Jag tycker det är väldigt fint gjort med gedigna material som granit, kalksten, ek, glas och tegel. Elegant arkitektur.
Det här är den enda originaldörren som är kvar. (Ok då, allt är inte original - alla glasningslister av ek är utbytta mot aluminium.) Både karosseripanelen och den vackra tidstypiska tryckplattan av ek och krom är kvar! Detta blev kvar enbart för att dörren inte längre används utan är tillbommad. Kan berätta att sådana tryckplattor tillverkas fortfarande och entréerna skulle kunna återskapas om fastighetsägaren så önskar. Jag har sett många sådana restaureringar av entrépartier i större städer.
Här har hela det ursprungliga entrépartiet bytts till aluminium. Så platt och okänsligt i mina ögon. Skyltlåda med lysrör inuti över entré och det ursprungliga fönstret.
 
Balkongerna är numera inglasade men balkongplattor och de urfina smidesräckena är kvar på gaveln! En "vårta" i form av en utbyggnad i trä har dykt upp så där bara... Innehållet har varierat under de ca 15 år den funnits där.
Den före detta blomsterhandelns entrédörr har "förbättrats" med - ja en okänslig aluminiumdörr. Den skylt sitter där och belyses med två strålkastare.
Här är den gamla neonskylten från 1951 kvar men dörren har redan bytts ut. Jag förmodar att skylten hamnade på soptippen trots sitt generella budskap.
Så här kan det gå - alldeles för mycket vitt. Inte som de smäckra täckmålade träfönstren som satt här från början. Se vilka fina fönsteromfattningar huvudvåningen en trappa upp har. Enkelt men effektivt genom att med murtegel förkroppa fasaden och artikulera fönstren. Här fanns byggnadens viktigaste funktion - hotellets matsal och foajé. Kolla in vykortet från 1950-talet igen.
Jag vet att det finns många som tycker att det har blivit bättre med de nya fönstren, man tänker enbart på att det är nytt (och därmed modernt och är det modernt så är det självklart bra tror många), inte på utseendet. Vare sig de är aluminiumklädda eller ej. Idag finns det många fönsterhantverkare som är skickliga på att renovera äldre fönster, i januari 2016 flyttade en av dem sin verksamhet till Olofsfors.

De små förändringarnas tyranni talar vi om i restaureringsbranschen, alltså stegvis förfulning av en byggnad under lång tid. Detta hotell är ett av många exempel. Här ett annat dära Vall´n där vackra dörrar bytts ut.

Lite mer skrivet om hotellet.
 
Vyn ovan visar Vallen cirka 1918. Nuvarande Handelsbanken är byggnaden till vänster. Till höger finns dåvarande lanthandeln. Byggnaden i mitten revs strax efter att fotot togs...
... och ersattes med Centralhotellet som ägdes av J P Holmlund. Det uppfördes omkring 1920 och försvann i en eldsvåda omkring 1945. Det nya hotellet stod klart 1951 men hotellverksamheten upphörde 1978.

Här i kommuncentrat finns inte längre någon möjlighet till hotellövernattning. Levar hotell finns en bit utanför centrum och sommartid ett fint vandrarhem, Lotshuset som en utpost i Järnäsklubb vid havet. Där blev min morfarsfarfarsfarfarsfar Johan lots år 1725 i samband med att Järnäs blev officiell lotsplats.
.
.

2 kommentarer:

  1. Fortsatt intressant läsning!
    Det heter ju att det är de små detaljerna som gör det och det kan man nog säga när man läser och tittar på bilderna.
    Där ser man hur lite en novis ser vissa detaljer men upptäcker dessa när det påtalas.
    Kan det vara fönster i plast på det f.d hotellet?
    De ska ju vara så bra och dessutom underhållsfria men vad jag vet så bryts plast ner och *åldras* av solens UV-ljus. Frågan är hur länge de egentligen håller?
    Det vore intressant vad du tycker om dessa panorama fönster som blir allt mer populär.
    De flesta nyproducerade hus idag har panorama fönster.
    Ännu värre är det när dessa fönster byggs in i äldre hus och blir helt fel i husets helhet. Tack och lov är de ju förbjudna i k- märkta hus.
    Det är nog lätträknat de gånger det blir lyckat att ha dessa fönster.
    Märkligt är det att det tycks inte finnas några regler eller krav kring detta.
    Inte här i varje fall!

    Caroline C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har funderat själv på frågan om fönstermaterial. De sitter ju en trappa upp på fd hotellet och jag kan bara se dem från utsidan. Men plastfönster är än så länge ovanligt här uppe, i Göteborg och västsverige brer de däremot ut sig. Jag tror det är träfönster klädda med målad aluminium på utsidan (där bakom kan träet ruttna i lugn och ro). På en trappa upp täcker en bred och förvanskande vit plåt glipan mellan murverket och det nya fönstret(som sitter längre in än det ursprungliga.

      Jag OGILLAR plastfönster å det grövsta och förespråkar eller föreskriver ALDRIG aluminiumklädda träfönster.
      Panoramafönster, eller stora fönster utan spröjsar som jag antar att du menar, är inte nya. De hör ihop med 50- och 60-talsarkitekturen. Där passar de utmärkt, ja även i nutida arkitektur. Tycker jag.

      I princip så krävs tekniskt bygglov för att byta fönster men det struntar verklighetens människor i, likaså ser många kommuner genom fingrarna vid dessa byten. Byggnader har dåligt skydd trots att Plan- och bygglagen har strikta regler (som knappast alls följs). Numera har vi dessutom en politisk agenda där individualismen regerar, var och en anses veta bäst själv= man är i händerna på bygg- och färgindustrin där stora resurser finns för propaganda.
      ***
      Viktiga paragrafer för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader:
      PBL kapitel 8 (2010:900).

      13 § Förbud mot förvanskning

      En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

      Första stycket ska tillämpas också på

      1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,

      2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,

      3. allmänna platser, och

      4. bebyggelseområden.

      14 § Underhåll och varsamhet.

      Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

      Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

      Radera

Tyck till om du vill...