4 mars 2017

Vallen förfallen


 
Det här är ett 3-bildsvykort från tidigt 70-tal tror jag nog. Man är stolt över något och trycker upp vykort, det var ju inte ovanligt då. Klockstapeln, Kungsstenen och vaddå...en märkligt vald bild egentligen...
... jo Kungsvägen med dåvarande Häggströms kiosk till vänster där även jag brukade stå på den tiden under håltimmar och handla via luckan. I bakgrunden ser man Stora hotellet med butiker i bottenvåningen samt alldeles nybyggda Centrumhusets gavel som skymtar högerut. Där fanns då en av två lokaltidningsredaktioner (idag ingen!), folktandvård, arbetsförmedling, bank och säkert något mera. Men jag fäster mig mest vid de stora björkarna som står vid trottoaren framför kiosken. Vanliga björkar som gav liv åt gatumiljön, lövgrönska som man såg från Konsum som ligger mitt över vägen.

Idag är kiosken blåmålad och utbyggd till pizzeria och grill med en uteservering byggd mot  trottoaren där björkarna stod. Detta är tätortens centrum, den mest centralt belägna "restaurangen". Kyrktaket skymtar bakom och toppen på klockstapeln - de kulturhistoriskt mest intressanta byggnaderna på orten.

Här ett foto där före detta Stora hotellet ses till höger, Svenska handelsbanken till vänster, i ryggen finns medeltidskyrkan. En genomfart rakt in på den öppna gården syns. Något har hänt, jag vet inte vad, men tidigare var där en tydligare gårdsbildning, ett gårdsrum som saknas idag. Kanske var där ett staket, inte minns jag men nu har bilar fått sina parkeringsplatser in på gården.

Även något annat har inträffat. Mycket medvetet har björkar sågats ner, tre stycken stubbar syns.

Här är samma stubbar från andra hållet. Och Kungsstenen där på andra sidan Kungsvägen.

Ännu en björk hade fällts vid samma fototillfälle, den där skuggan från övergångsställets skylt faller. Två mindre björkar i svängen blev kvar. Minns inte om de fortfarande står där eller om de rök med senare, för det här var sju år sen. Kyrkan skymtar längst till höger.


Så här såg det ut ett år senare och gör fortfarande. Träden gav plats åt parkering med asfalt och grus. Björkarna stod där lastbilen står. Tycker ni parkeringen är snygg? Ska en parkering vara vacker? KAN en parkering vara estetiskt tilltalande? Jo, faktiskt ibland - men inte här.

Frågar ni mig är detta med förfulning ett landsbygdsproblem. För att hålla kvar människor på en ort menar jag att det krävs viss skönhet - med den levnadsstandard vi har idag behövs inte enbart basbehoven tillfredsställda, alltså bostad, viss service och arbete eller pendlingsmöjlighet till arbete. En orts skönhet är en underskattad attraktionskraft för inflyttning och kvarstannande. För att få tilltalande livsmiljöer i det offentliga rummet behövs professionell kompetens.

Den grå 60-talsbyggnaden där borta i bakgrunden på fotot ovan revs i början av 2017. Där ska Konsum utöka sin parkering, mycket centralt belägen mitt i samhället. Jag kan föreställa mig vilken verkshöjd det blir på den. Dessvärre. Känslan av ett samhälle på dekis kanske blir ännu tydligare. Det är så långt från vykortsvyer man kan komma. Förmodligen uppfattar inte kommuninnevånarna det på samma sätt eftersom inga högljudda protesterar hörs.

Själv flyttade jag till Sthlm ett antal år efter almstriden som det då alltjämt talades fortfarande om och refererades till i samhällsplaneringen.

Här vid Storgatan, om hörnet från Kungsvägen sett, bredvid Svenska handelsbanken fälldes samtidigt ytterligare några björkar. Förutom träden fattas även något annat, en gränsmarkering mot gården.

Framför kommunhuset höggs i samma veva lagom stora och välformade lönnar ner. Varför? De ersattes senare med nya små träd. Varför? Björkarna som sågades ner i gatumiljö ersattes aldrig av andra träd. Björkar är billiga att införskaffa. Men björkar och lövträd tappar löven på hösten och de ska tas om hand vilket är en kostnad.

Trädfällningen dokumenterades i juli 2010.
#nordmaligsproblem
.
.

7 kommentarer:

  1. Åter igen ett intressant ämne, tack!
    Det fick mig att tänka på hur det var här för några år sedan.
    Vår kommun försedde sig med fina blomlådor lite utöver det vanliga på centralorten. Vi som bodde utanför i våra samhällen tyckte att vi också skulle få ta del av det vackra. Det skrevs väl
    en del insändare och de ansvariga i kommunen fick nog höra en hel del om orättvisa eftersom vi drog in skattepengar till kommunen så vi ville också ha lika fina blommor i våra centrum.
    Efter mycket om och men blev vi lovade lite dekorationer i vårt centrum som vi alla såg fram
    emot.
    En dag stod det en liten blomlåda ca 1×1 meter placerad på ett märkligt ställe. Framför en parkering stod den lilla blomlådan och alla undrade vad det var för något och vem som hade
    ställt den där? Jo, kommunen sa stolt att det var vår efterfrågade blomlåda.
    Något så uselt kunde vi aldrig tro att de kunde ge oss och vilket liv det blev med båda ilska och hån men vi fick vara nöjda med den.
    Vi ville också ha lite julbelysning i en gran i vårt lilla centrum. Vi var många som fick stora ögon när granen kom upp och julbelysningen räckte inte till hela granen utan satt högst upp i toppen.
    Mer än halva granen saknade ljus, det såg rent ut sagt för hemskt.
    Vem är det som gör det här ifrån kommunen och varför? Vi behandlas ju som en massa dumhuvuden. Själva tycks de ju inte kunna svara på det för vi blev också lovade en fontän mitt i utfarten från centrum. När vi fick se ritningen på biblioteket så var det knappt att bilarna kunde ta sig varken in eller ut för detta hemska monster till fontän. Det blev aldrig något av det tack och lov! Men tacksamma det ska vi vara fast vi får så liten del av kommunalskatten för det behåller centralorten själva. Vi som ser till att kommunen får sina pengar får knappt smulorna av det som betalas in. Så ser det ut på många håll i Sverige!

    Hälsar Caroline Christensen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir upplyft av att höra om människor som bryr sig om det estetiska i sin livsmiljö, gör något, agerar... Sen blir det inte som förhoppningen var - men man har agerat och agerar även efteråt.

      I fallet jag beskriver handlar det just om kommuncentrat självt. Det förfulas under hand i mina ögon men är det någon som bryr sig? Kanske, men inte vad jag känner till. Människors mentalitet skiljer sig åt från ort till ort.

      Radera
  2. Hej! Jag minns inte så mycket av Nordmalings centrum. Men dina bilder visar en dålig utveckling. Jag har ingen estetisk skolning. men tycker att av Miljöskäl så är det viktigt att bevara träden. De dämpar ljud. De renar luften. De förstärker årstidsväxlingarna. Jag har funderat mycket på det du skriver i bloggen före om de obhövliga lantgårds byggnaderna som förfular landsbygden i sitt sönderfall. Kommunerna har inga pengar ens att följa upp de hus som är de ska åtgärda eftersom det kan var risk för skador på folk o fä. Men tänk om fler byggvårdskurser kunde ordnas som forna tiders AMS-jobb som kunde reparera gamla uthus. Men nu är det ont om hantverkare, de behövs för att bygga i storstäderna. Hälsningar tant Barbro Johansson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tant Barbro!
      Du har så rätt i att träd är bra av många anledningar, dina exempel är excellenta. Förstärker årstidsväxlingarna,
      renar luft, dämpar ljud. De kan också skapa "rum", markera gränser, lätta upp enahanda platser, ge fåglar boplats och därmed fågelsång (i Sthlm är koltrastarnas sång i trädtopparna ett typiskt vårtecken). Träd behövs
      i samhällen och städer men på landsbygden tycker jag att igenväxningen går för långt och förfular en hel del.
      Det är skillnad i synsättet på träd mellan stad/tätort och landsbygd menar jag. Vårdträd och trädkransar kring bostadshus räknar jag som viktiga att spara eller ersätta när de blir för gamla.

      De förfallna jordbruksbyggnaderna kan bara ägarna göra något åt, det är inte kommunens uppgift. Dock går det att bedriva
      rikspolitik som gör det möjligt att bo kvar på landsbygden för den som vill. Så har inte svensk politik bedrivits i
      efterkrigstid. Kanske blir det aldrig så mer om inte ett stort språng i behov av landsbygdens resurser sker utanför
      rikspolitikens ramar. Jag tror vi bara har sett början på försvinnandet av gamla jordbruksbyggnader här i kommunen, i landet.

      Byggnadsvårdsintresset har ökat markant i landet de senaste 15 åren. Men det dröjer kanske något innan det når hit. Att
      reparera sitt hus behöver inte betyda att man byggnadsvårdar det, det kan lika lätt bli förstört ur kulturhistorisk synpunkt.
      Det finns få byggnadsarbetare/hantverkare som har kunskap i äldre hantverk och metoder, men antalet ökar med de nya
      utbildningar som ges i mellan- och södra Sverige. Jag har själv haft glädje av finsnickare och murare som arbetat med
      Mälsåkers slott och lärt upp sig på förhållning och tänkesätt kring rekonstruktion och försiktig byggnadsvård.

      Det låter kanske inte bra men jag har insett att byggnadsvård också är klassbetingat. Dessvärre.

      Radera
    2. Hej igen! Bygnadsnämnden kan med hjälp av en paragraf i pb-lagen ålägga fastighetsägare att riva hus som ser ut att rasa ihop. Och det jag menar är att kommunerna har inte tillräckligt med tjänstemän som kan kolla upp vanskötsel av hus. Det finns inte tillräckligt med pengar. Det är en lång process där äganderätten är mycket stark. I glesbygd finns det knappt grannar som kan klaga till kommunkontoret. Den kommun jag är delägare av ett fritidshus i har skickat ut med den allmänna årliga information som alla får, att de planerar att inventera fallfärdiga byggnader och ödehus, Informationen innehöll uppgift om att det kunde bli vite för fastighetsägare om inte beslut om åtgärd följdes. Jag uppfattade att kommunen ville ge möjlighet för ägarna att slippa kommunens ingripande. Byarna blir mycket annorlunda när uthusen försvinner. Men som en fastighetsägare med hus i två byar sade till mig."Det är inte billigare att reparera här än söderut och det höjer inte marknadsvärdet". Det är konstigt eftersom det är så dyrt att bygga helt nytt garage t ex.

      Jag håller med om att byggnadsvård är en klassfråga/utbildningsfråga än så länge. Men min gamla moster har hört att det är helt fel att lägga in pvc-golv på 2000-talet i det gamla köket som renoverades på 1950-talet. Det var hon som betalade för det nu senast jag tror min mamma tyckte att det gamla golvet dög.Jag varnar andra för att fuskträgolv i plast är kallt och känsligt för spisglöd och tappade vedträn. Vi har stor mässingsplåt runt köksspisen men jag har lyckats drälla utanför. Tant Barbro Johansson

      Radera
    3. Tant Barbro, Plan- och bygglagen (PBL) har en hel del goda intentioner som sällan genomdrivs. PBL §13 Förbud mot förvanskning t ex som säger att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Det innebär t ex att byte av fönster inte får genomföras på vissa äldre byggnader hur som helst. PBL är tandlös så länge kommunernas byggnadsnämnder inte bryr sig.

      Och som sagt det kostar lika mycket att underhålla ett hus på landsbygden i norr som i söder men så mycket svårare att få alla bebodda i glesbygd. Har man två fastigheter (har kanske köpt in den ena för att utöka sitt skogsinnehav) kan det vara svårt att få den uthyrd till marknadspris om den är byggnadsvårdad. Det ser jag i min hemby.

      Information och upplysning om bra byggmaterial är viktigt som du beskriver. Mera sådant krävs för att byggnadsvården ska bli allemans vardag. Böcker ges ut (nu senast boken "Tidstypiskt" av Cecilia Björk och Laila Reppen) och det gäller att de läses av andra än redan "frälsta".

      Radera
    4. Här ett exempel från förra året där en förening anmäldes för förvanskning av fönster efter ett olovligt fönsterbyte. Mera sådant behövs kan jag tycka:

      http://norran.se/nyheter/kommun/forening-gjorde-svartbygge-maste-byta-nya-fonster-och-aterstalla-till-gammal-stil-651275

      http://norran.se/nyheter/kommun/fonsterbytet-sa-sade-politiker-nar-de-bjods-till-kage-hembygdsgard-665941

      Radera

Hejsan, trevligt att få besök!

Alla ni knapptryckare som hittat min blogg och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer... ja, allas åsikter!

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...